Allt är inte som man tror. Det finns exempel som avviker från det politiskt korrekta facit som vi ofta matas med. ”Den viktigaste bakgrundsfaktorn för bra betyg är föräldrarnas utbildningsnivå”, brukar det heta. Man kan ibland få intrycket att det är någon slags ödesmättad automatik som renderar dessa tabeller, inte eleverna själva.

Nåväl, för läsåret 2007/08 har det gjorts jämförelser i nyckeltal på Södertörn. Ett av resultaten ser du ovan, där detta orsakssamband illustreras. Du kan se att Nykvarns och Salems kommuner bryter samvariationen mellan meritvärde och föräldrars utbildningsbakgrund. I båda kommunerna ligger elevernas meritvärde avsevärt högre än man kunde förvänta.

Diagrammet visar att de individuella eleverna resultat knappast kan prickas in med hjälp av en trendförlängd funktionslinje. För Nykvarns och Salems och många andra kommuners del finns åtskilligt med elever vars prestationer talar för sig själva. Grattis!

Läs mer om diagrammet ovan,      Södertörnsjämförelserna,      SALSA,          betyg,          intressant          DN.

Rapport tog i morse upp trafiksäkerheten när föräldrar lämnar barn vid skolorna. Skyttorpsskolan i Salem blev ett exempel. Se inslaget här.

Vi fick uppgifter om problem vid skolan för 4-5 år sedan och beslutade då om ett antal åtgärder:

• en vändplats och andra ändringar på p-platsen
• 30 km/tim-sträcka utanför skolan
• ”chikaner” på Skyttorpsvägen intill skolan

Jag hoppas att vi gjort vad som på kommunen ankommer för att ordna upp situationen vid skolan. I TV-inslaget sades också att man var nöjd med insatserna, men att föräldrarna måste överväga om det är nödvändigt att skjutsa barnen hela vägen till skolan. Tilläggas ska att det knappast går att hitta säkrare gångvägar än i Salem, då samhället är uppbyggd efter ”Skaft-normen” från 1960-talet, där man skiljer gång- och cykeltrafikanter från övriga fordon.

Skolan blev föremål för debatt under Nyckeltalsdagen för Södertörnskommunerna, som jag bloggat om tidigare. Detta nyckeltalsprojekt och projektet ”Våga Visa” har brutit ny mark för ”benchmarking” (jämförelser) kommuner och skolor emellan. Verkligen bra!

Tidigare var det tabu att jämföra resultat i skolan. Detta är inget överdrivet, polemiserande påstående, de flesta ”i branschen” lär instämma. Nu är det annorlunda. I presentationerna konstaterades bl a:

• Mötet mellan lärare och elev är avgörande för elevens prestationer.
• Det är viktigt med jämförelser av resultat för att stimulera till ”lokalt handlande” i samspelet rekor-lärare.

Dessa slutsatser är självklara, det måste gå att vässa diskussionen ytterligare. Många betonar idag att resurserna inte behöver vara avgörande för elevernas resultat. Andra påtalar att en hög andel elever med utländsk bakgrund inte ska behöva leda till negativa förväntningar på resultatet. (Det är snarare de pessimistiska förväntningarna på elevresultaten som tenderar att bli självuppfyllande. Istället är det mycket positivt att så pass många nyanlända elever kan klara målen i högstadiet efter bara ett par år i Sverige.)

Annat är sig likt i debatten. Friskolorna drar till sig högpresterande elever, vilket skapar segregation anförs det från vissa kommuner. Därför ”måste man ha modet att inte bara styra resurserna utan även den bästa lärarkompetensen till områden med svaga resultat”, som en skolchef förklarade.  Minskar det överströmningen till friskolorna, frågar jag mig?

Då känns Mats Öhlins (skolchef i Haninge) kommentar mer inspirerande: ”Vi måste inse att de flesta Nobelpristagarna är utlänningar.”

Skoldebatten innehåller fortfarande alldeles för mycket fixering vid resurser och fördelningspolitik. Det känns betydligt mer stimulerande att se goda exempel på elev- och skolresultat där man skärpt fokus på kunskaper. Genom att jämföra sig med andra kan man lyfta sig själv.

Lärarförbundet har utsett Salems kommun till ”årets skolförbättrare” i Stockholms län. Vi har avancerat från plats 194 förra året till 84:e plats i år. Vår ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden, Anna-Carin Bylund (Fp), tackar lärare och elever för goda prestationer här. Rankingen baserar sig på 14 olika kriterier. Hälften av dessa är kopplade till lärartäthet, lärarlöner m m. Den andra hälften grundas på elevernas utbildningsresultat.

”Årets skolkommun” är därmed inte en klockren värdemätare för skolresultat. Snarare är rankingen att delvis se som en partsinlaga från Lärarförbundet. SvD riktar kritik mot detta i en ledarartikel idag.

Dörför känns desto bättre att kunna konstatera att det är främst elevernas utbildningsresultat som gjort att Salem klättrat så pass kraftigt. Resultaten har förbättrats rejält från förra året, då utfallet var sämre. Gratulationer är därför verkligen på sin plats. Elever och lärare har svarat för goda insatser i skolorna i Salem och Rönninge.

Intressant?            DN             SvD

För ett par veckor sedan blev vi uppvaktade av fem elever från högstadiet i Rönninge skola, Nytorpsskolan och Säbyskolan. De framförde att de trådlösa nätverken fungerade dåligt, att datorerna var tröga och att lärarna inte var tillräckligt framåt när det gällde att utnyttja datorer i undervisningen.

Sedan åsskiftet 2010/11 ska kommunen ha fungerande trådlösa nätverk i samtliga grundskolor, detta är beställt och anslagit pengar för. Jag har fått rapporter om att funktionen inte är hundraprocentig. Enligt IT-enheten beror detta på att bandbredden inte räcker till för att ”streama” ned filmer o dyl. Nätverken är främst avsedda för genuint skolarbete. Speciella ”surf-zoner” skulle också underlätta. Datorerna är moderna, ingen dator bör vara äldre än tre år eftersom vi leasar datorerna i treårsperioder. IT-enheten tror dock att det finns mängder av olika program installerade, vilket försenar uppstartsfrekvensen.

Barn- och Utbildningsförvaltningen arbetar med en IKT-strategi (IKT=informations- och kommunikationsteknik) för att utveckla lärarnas IT-kunskaper. Det är inte en självklarhet hur man växlar om undervisningen från genomgång i grupp till självständigt kunskapssökande via dator. Det är heller inte en självklarhet att så ska ske, om jag får framföra en uppfattning. Däremot är det en viktig strävan att utveckla pedagogiken så att datorn kan spela en större roll. Förvaltningen och nämnden har här en viktig uppgift. En del talar om ”en dator per elev” som ett suveränt mål för kommunen. Det är möjligt, men som sagts förut på denna blogg, det handlar inte bara om kvantiteten datorer, utan minst lika mycket hur de ska användas.

Det ligger i luften att IT-diskussionen lätt hamnar mellan två stolar. Elever och lärare i skolorna har sin uppfattning om hur tekniken fungerar, den centrala IT-enheten i Kommunalhuset har sin. Men dessa två stolar ska vara sammanlänkade. Här ska det inte dras åt olika håll. Nyckeln heter felanmälan. Kommunen har ett bra system för att felanmäla och få problem åtgärdade, vi har en alert IT-enhet. Jag är övertygad om att rektorer och IT-ansvariga på våra skolor är angelägna om att göra sitt bästa för att ta hjälp av IT-enheten och få saker och ting att fungera. Som politiker är vår främsta uppgift att medverka till att detta system fungerar och det kommer vi att fullfölja.

Jag vill tacka eleverna för uppvaktningen. Mitt svar på deras skrivelse finns här. Kommunen försöker gå framåt med IT i skolan på traditionellt Salemvis; tjänstemän och politiker ska kunna hålla en nära kontakt till problem och möjligheter och därmed kunna göra det bästa av situationen. Det är strategin för ”den nära kommunen”.

Svarsbrev om datorer

Intressant?

Igår blev ett antal politiker vänligt trakterade av Lärarnas Riksförbund på ”Skolans dag”på Hågelby i Tumba.  Apertifen var en charmant retorisk uppvisning av Skolverkets förre generaldirektör Per Thullberg. Vi har stiftat bekantskap med varandra sedan tidigare i hans egenskap som rektor för Södertörns Högskola.

Det är inte att ta miste på vilken analys som lett Per Thullberg i hans skolgärning. Per konstaterade att den svenska skolan tappat i kunskapsnivå, att den inte längre kompenserar mellan elever med skild social bakgrund, att skolan därmed inte var demokratisk på samma sätt som tidigare, att det fria skolvalet lett till segregation och slutligen att kommunerna knappast sköter sitt uppdrag att styra skolan. Detta var ingalunda lösa hypoteser, den akademiska språkdräkten fanns där liksom den stadiga logiken.

Jag är inte skolpolitiker nog att slunga fram den faktaunderbyggnad som krävs för att,  matcha Pers beskrivning. Men jag påstår att Per Thullberg missade att nämna att det fria skolvalet ger de elever och föräldrar som vill, oavsett social bakgrund, en ny frihetsdimension att satsa på sin kunskapsutveckling jämfört med den tidigare, obligatoriska skolplaceringen. Detta ökar den sociala rörligheten och ger dynamik åt skolsystemet.

Per Thullberg uttalade ohörbar men märkbar, underliggande kritik mot penningbristen, figurativt förankrad i kommunaliseringen på 1990-talet, givandes illusionen att ett förstatligande i nutid var lösningen. Jag påstår att Per Thullberg bortser från att skolan, om den varit kvar i statligt huvudmannaskap, knappast klarat sig undan de besparingar som inte minst statsbudgeten fick genomgå vid den tiden då Göran Persson (S) började som skolminister och sedan blev finansminister…

Slutligen, apropå diskussionen om vem som ska styra skolan är min enkla fråga: Låter sig skolan styras?

Ett stort tack till Lärarnas Riksförbund för en trevlig kväll. Den gav många nya infallsvinklar och synpunkter. Tack också till Per för ett inspirerande föredrag. Det är så jag vill bli provocerad.

Intressant?                  Lärarnas Riksförbund

Lärarfackens lokala företrädare har varit kritiska mot att jag beskrivit läraravtalens ekonomiska konsekvenser för Salems ekonomi. I tidningen ”Skolvärlden” skrev Mikael Alexandersson-Frohm (Lärarförbundet) och Margareta Sihlberg (LR) en debattartikel. Mitt svar går att läsa här.

Intressant?

Rönninge skola vid sommaravslutning.

Nyligen har jag besökt Säbyskolan och Rönninge skola. Jag brukar utnyttja de relativt tomma utrymmena i sammanträdeskalendern i januari och augusti till att göra en del nedslag i verkligheten.

Jag gick själv på Säbyskolan (Säbytorps rektorsområde inkl. Skyttorpsskolan) ett år på 70-talet, när ABBA vann med ”Waterloo”. Jag ska inte förneka att det var en liten nostalgikick att komma dit igen. Sedan den tiden har skolan dock gått igenom 3-4 om- och/eller tillbyggnationer. Då var skolan en ren högstadieskola, hårt belastad med många elever i det uppväxande Salem. Idag går elever fr o m år 4 t o m år 9 på Säbyskolan. Av vår tidigare ”skåphall” med sittbänkar har det blivit ”fritis” bl a.

Säbyskolan visar upp en lugn och kamratlig atmosfär. Rektor Soledad Garcia Garcia visade upp en fräsch och nymålad skola där det var gott om IT-hjälpmedel som laptops och ”smartwalls”. Jag blev imponerad på en lektion i hemkunskap där man penetrerade potatis, d v s eleverna skulle planera och senare laga potatisrätter med utgångspunkt från ekonomi, hälsa och miljö. Ett intressant upplägg som vi kanske är många som borde ta till oss.

På Rönninge skola,med dess anrika stenhus från 1906, mötte rektor Glenn Nilsson med en lugn och omtänksam miljö. Skolan byggdes nästan helt ny på mitten av 1990-talet, med nyskapande konstruktioner där alla klasser fick egna entréer, hemklassrum samt matsal och bibliotek ingår som öppna planlösningar på trägolv, som ger sänker den allmänna ljudnivån och ser trevliga ut. Ventilationssystemet var också nydanande. Alla byggnadstekniska visioner har inte hållit. Men det var trevligt att se loften i klassrummen utnyttjas. Ombyggnaden till tillagningskök verkar också ha fungerat bra. Jag fick några trevliga, korta glimtar av en lektion i franska samt ett besök i en 1:a som bekräftade intrycken.

Sammanfattningsvis: två väl använda eftermiddagar hos engagerade rektorer som trivdes och var stolta över sina skolor, med all rätt. Tack Soledad och Glenn för att jag fick komma!

(Bild: http://www.fotolia.com)

DN bjuder idag på ett par tunga inlägg i skoldebatten. I en artikel konstateras att anslagen per elev har liten betydelse för skolresultaten. Istället är det föräldrarnas studiebakgrund som är den i särklass viktigaste förklaringsfaktorn. Tretton opinionsbildare (varav minst fyra S) anser i en debattartikel att det är kommunerna och friskolereformen som bär ansvaret för att elevernas resultat försämrats. Skribenterna landar i slutsatsen att staten bör ta över ansvaret för skolan.

DN:s undersökning understryker slutsatsen från andra studier: att föräldrafaktorn betyder mest. Vi kommunpolitiker får oftast höra det motsatta, att resurserna är helt avgörande. Därför är DN:s artikel nödvändig.

”De tretton” tar avstamp i en argumentationsmodell som används alltmer flitigt av den vänstra delen av opinionen. Friskolereformens valfrihet ger segregation, därför är valfrihet fel. Allting blir bättre om staten tar över. Jag är inte så säker på det. Jag konstaterar att lärarnas löneutveckling inte gynnats av att tävla med Kommunal och andra om det kommunala löneutrymmet sedan 1990-talet, vilket är mindre bra. Däremot sätter jag frågetecken för om skolan i fortsatt statlig regi sluppit besparingar på 1990-talet med Göran Persson (S) som finans- och senare statsminister? Med kommunaliseringen har skolan politiker som på närmare håll följer och ger förutsättningar, avsevärt närmare än med statlig styrning. Det borde inte vara ett problem.

Sedan har vi den rutinmässiga användningen av ”segregation” som förklaringsfaktor. Såväl DN-artikeln som ”De trettons” inlägg framhåller detta. ”Segregation” betyder ”rumslig åtskillnad” eller att ”behandla vissa människor sämre än andra” (Wikipedia). Är föräldrarnas studienivå ett resultat av att vissa blivit behandlade sämre än andra? Bostadssegregation nämns också. Människor tvingas välja bostad efter betalningsförmåga, ja, men är bostadsadressen någon slags avsiktlig ”rumslig åtskillnad” av en högre makt? Om en familj flyttar till ett visst bostadsområde, ger det en ofrånkomlig effekt på barnens betyg?

”Segregation” är negativt laddat. Slentrianmässigt försöker man överpolitisera skoldebatten och blunda för det faktum att såväl familjer, elever och alla vi andra alltid har en valmöjlighet. Postnumret i sig är en serie siffror utan egen själ som inte avgör betygen  i någon slags automatisk input-output-modell . Bakom varje betyg finns en människa som utför prestationer. Prestationerna beror på motivation, men framför allt medvetna val. Visst, bostadsmiljö och föräldraintresse påverkar, men lyft framför allt den enskilde elevens roll! Friskolereformens kanske främsta förtjänst är att den underlättar social rörlighet. Alla skolor innebär chanser och möjligheter. Glaset är verkligen inte halvtomt.

Intressant?

Almega har kommit med en rapport benämnd ”Hur är det ställt med valfriheten i din kommun?”. Med hjälp av statistik från SCB har de gått igenom skolområdet, omsorgerna och vården och kartlagt hur stor del av verksamheten i varje kommun som drivs med kommunen som huvudman respektive den andel som drivs av olika former av fristående huvudmän.

Salem ligger högt, vi rankas som nr 20 i riket. Eftersom kommunerna i Stockholms län dominerar toppen av listan ligger Salem på plats 16 i Stockholms län. Det är främst inom utbildningssektorn där Salem har en hög andel barn och elever som går i för-, grund- eller gymnasieskola i fristående regi. Drygt 40% av barnen i Salem går i en fristående förskola, 20 % av grundskoleeleverna går i en friskola och strax över 30% går i en fristående gymnasieskola. Ca 15% av andelen äldre som bor på särskilt boende, bor på ett äldreboende i enskild regi. Ser man till besök på vårdcentralerna görs 60% i Stockholms län på vårdcentraler i enskild regi.

Valfriheten är störst i kommuner med alliansstyre. Enligt Almegas opinionsundersökning anser fyra av fem svenskar att det är viktigt att kunna välja grundskola eller gymnasium. Sju av tio tycker det är angeläget att ha valfrihet inom vård och omsorg. Almega menar vidare att valfriheten ökar, men att offentligt driven välfärd fortfarande dominerar stort.

Vi är ganska nöjda med valfrihetsutvecklingen i Salem, framför allt inom grund- och förskolan. Ett stort steg togs när Söderby Friskola etablerades för ett antal år sedan. Därefter har Pysslingen startat Parkskolan och Rosenlundsskolan, samt förskola uppe i Söderby park. Genom Lagen om valfrihetssystem (LOV) kan Salems kommun erbjuda valfrihet inom hemtjänsten. Vi är nöjda tills vidare, men strävar efter att fortsätta utvecklingen för salemborna att kunna välja utförare inom välfärden.

Intressant?

(www.fotolia.com)

PISA-studien för 2012 har kommit. För svensk  del är den största nyheten att svenska elever tappar i matte-kunskaper. Den nedåtgående trenden fortsätter.

Nu jagar media syndabockar. Man ska komma ihåg att de niondeklassare vars kunskaper mättes 2012 började grundskolan 2003.  Jag tror inte det handlar om en nördig diskussion om huruvida staten eller kommunerna ska bära huvudmannaskapet. Att påstå att det fria skolvalet är orsaken är förstås en alltför lågt hängande frukt för att vänstersidan ska kunna gå förbi. En ökad valfrihet för eleverna skulle alltså vara huvudorsaken till sämre skolresultat. Hade det blivit bättre med en fortsatt rigiditet där eleverna alltid var hänvisade till den skola som låg närmast, oaktat inriktning? Ack nej!

Jag tycker dock att man ska betrakta frågan ur ett längre perspektiv. Eftersom jag själv fuskat i yrket, för ganska många år sedan men dock i mycket färskt minne, har en del intryck etsat sig fast.

Matematik är nog det skolämnet som ställer högst krav på motivation och tålamod hos eleverna. När energin går åt till annat och skoltröttheten sätter in, då ställs det stora krav på högstadielärare i synnerhet. Det gäller att hitta den rätta kombinationen av pedagogisk insikt om bråk och procentandelar, parat med lagom övning och nyskapande rön om spännande, naturligt, laborativ matematik. Allt detta kan inte ske på högstadiet. Grunderna i de fyra räknesätten måste finnas på plats tidigare.

Men ansvaret vilar inte bara på elever, lärare och skolledning, utan också på hemmet. Att tonåringen klarar de fyra räknesätten måste vara en hjärtefråga i vardagen för mamma och pappa, som inte enbart kan överlåtas till skolan. Matteläxan är en köksbordsfråga.

Att eleverna känner stödet från hemmet är ett sätt att öka motivationen.  Att samma elever får en tydlig information om hur matten och de andra skolämnena utvecklas är avgörande. En av de mest påträngande erfarenheterna från mina lärarår var att elever – på den tiden – kunde gå åtta av nio grundskoleår utan att få betyg. ”Efter åtta år är man underkänd”, var en uppgiven replik från en elev som uppenbarligen inte fått rättvisande information under större delen av sin skoltid. Nu ges betyg tidigare, vilket är en nödvändighet som tog alltför lång tid att förverkliga.

Att återupprätta de svenska elevernas mattekunskaper handlar naturligtvis  om en utvecklad pedagogik med lärare som trivs och får positiv bekräftelse för sitt arbete. Men motivationen för den enskilde eleven är den viktigaste tråden att nysta i.

Intressant?

(www.fotolia.com)

Den svenska skolan behöver internationell inspiration. Vår debatt fastnar ofta i abstrakta, politiska resonemang om likhet över hela landet, att allt var bättre förr då elever och föräldrar inte hade valfrihet och framför allt; att lösningen på skolans utmaningar är mer pengar (oavsett problemet). Våra opinionsbildare går sällan i närkamp med motivationen hos elever och föräldrar, med arbetsklimatet och den inre andan inom skolanbyggnadernas fasader. Men det har engelsmännen* gjort!

Fokus berättar i ett långt och välskrivet reportage om de brittiska ”academy schools”. Ett antal företag har fått utmaningen att driva skolor i socio-ekonomiskt utsatta områden och presterar toppresultat. Artikeln beskriver hur skolans ledning låter lärarna fokusera på kunskapsförmedling och själva koncentrerar sig på elevvården. Men det som imponerar mest är hur skolan genomsyras av höga målsättningar och ett uppfordrande klimat, inte minst för eleverna. Ett exempel är att de elever som har behov får inleda varje dag med ett timmeslångt läspass. Ett annat exempel: elever analyserar dikters budskap och språkliga uppbyggnad vid tretton års ålder! Elevvårdsarbetet och kontakterna med föräldrarna imponerar. Mest intressant är att läsa svenska lärares reaktioner inför dessa skolor.

En synnerligen inspirerande artikel som verkligen rekommenderas.

Fokus                    Intressant?

(www.fotolia.com)

Kommunen tilldelar i år lärare och förskollärare ett högre löneutrymme, totalt 3,5 procent. Salem har ett löneläge som står sig väl jämfört med länet i stort. Men antalet sökande till lärarutbildningarna har minskat och konkurrensen om lärarna har ökat. Det ökade utrymmet ryms inom befintlig budget.

- Vi ger detta extra utrymme för att bidra till att stärka läraryrkets status och attraktivitet, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Kalderén (M). Löneutrymmet ska användas för att öka lönespridningen.

- Vi inrättar också 25 förstelärare för att förbättra karriärmöjligheterna för lärare, säger Lennart Ejenäs (M), Barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Intressant?

(www.dn.se)

På DN-debatt listar Lärarnas Riksförbund upp ett antal kommuner som fått goda resultat i sina bokslut för 2012, men som enligt LR varit återhållsamma med löneökningar för lärarna. Salem finns med, vilket kan kräva en kommentar.

Det är således två variabler som renderar en plats på LR:s lista. I vårt fall är nog resultatet det som betytt mest. Men då ska man veta att våra positiva resultat har växt fram från mycket blygsamma budgetar, där vi knappt nått över nollnivån i resultat. Vi har sedan under åren haft en bättre utveckling av skatteintäkter och finansnetto än prognoserna sagt. Men att lägga en budget med underskott för att höja lärarlönerna extra mycket, det har vi inte kunnat åstadkomma. Istället har vi har fått ta resurser från bl a fastighetsunderhåll för att tilldela skolornas budgetar, för att dessa ska kunna klara de läraravtal som ingåtts.

Det är också viktigt att veta att Salem ligger bra till i lönejämförelser med andra kommuner. Vi har heller inga rekryteringsproblem och gott om behöriga lärare.

Nyligen har vi beslutat att lägga totalt 3,5% i lärarlöneökningar för 2014, eftersom vi säkerställt att skolornas budgetar ska klara detta inom befintliga resurser. Vi har inrättat 25 förstelärartjänster. Därmed tar vi vårt ansvar för att stärka läraryrkets konkurrenskraft och rekrytering.

Lärarnas Riksförbund är fixerade vid lönestatistiken för sina medlemmar. Men statistiken ger inte hela bilden. Vår övergripande uppgift är att sköta Salems kommuns ekonomi. Vi kan nu visa att detta går att förena med att stärka lärarnas yrkesstatus och ekonomiska villkor.

Intressant?

(Bild: http://www.fotolia.com)

Salems kommun och Söderby Friskola ek för är överens om att skolfastigheten där Söderby Frsikola bedriver sin verksamhet – f d Söderbyskolan – säljs till den ekonomiska föreningen.  Fullmäktige godkänner överlåtelsen i morgon torsdag. Friskolan har funnits i ca 15 år och har omkring 250 elever. Eftersom skolan drivs som ekonomisk förening har föräldrarnas engagemang och aktiviteter stor betydelse.

Kommunen har sänkt köpeskillingen för att ge friskolan möjlighet att investera i ett tillagningskök, vilket kommer att ske under 2015. Köpeskillingen är 8,1 miljoner kronor.

Vi tycker det är utmärkt att friskolan kan äga och disponera de lokaler de bedriver sin verksamhet i. Det ber bättre handlingsfrihet för själva verksamheten och ekonomin.

-  Vi har tidigare haft ett treårigt hyresavtal med Salems kommun, säger Ulrika Hamber Videfors, rektor vid Söderby friskola.

- Genom att köpa fastigheten skapar vi en trygg och stabil framtid för våra elever, medlemsfamiljer och personal i vår skola.

- Vi ser med tillförsikt fram emot nästa läsår!

Det känns bra att affären är i hamn. Jag vill önska elever, personal och föräldrar ett varmt lycka till!

Läs mer här.

Intressant?

(www.fotolia.com)

Det pågår regeringsbildning i Riksdagen. I ett något mindre format har samma process påbörjats här i Salem. Det är ännu inte dags att kalla hit riksmedia för presskonferens, men vi tuffar på. Många tror att aktiviteten hos oss politiker sjunker ihop efter valdagen. Jag håller med om att det kan kännas så. Men den nya mandatperioden pockar på uppmärksamhet samtidigt som den utgående mandatperioden ska avslutas snyggt. Därför har bloggen hamnat lite på undantag. Desto större anledning till några reflektioner om rikspolitiken.

Jag sällar mig till dem som kritiserar S+MP för att de vill göra gymnasiet obligatoriskt. Har någon av dessa rikspolitiker som gör anspråk på att skapa ”en jämlik skola” – som Gustaf Fridolin nu förkunnade – någon gång pratat med skoltrötta 15-åringar? Är det en vetenskapligt baserad politik att alla ungdomar ska genomgå treåriga gymnasieutbildningar som kvalificerar till högskolan, eller är det ett utslag av en jämlikhetsideologi som sett sina bästa dagar?

Det har aldrig varit så lätt för en blivande regering att få ut sitt budskap utan granskning, eftersom ingen finansiering har presenterats. Uttalandena om mindre klasser och högre lärarlöner i skolan är ännu så långe bara ”plakatpolitik” med en skuldsedel. När sedan S+MP lämnar ett hål på skattesidan på 5 mdr eftersom krogmomsen ska ligga kvar, stiger kraven på besked om hur allt det fina ska betalas.

Det ”besked” som förbryllat mest hittills är uppgörelsen om Förbifart Stockholm. Beskedet i måndags vara att projektet fryses ett antal månader för att ge utrymme åt Stockholms stad och landstinget att göra omprioriteringar i avtalet med staten. exempelvis att mer av trängselskatten ska gå till kollektivtrafik. Om parterna vill det ska ska staten ställa upp. Antingen kan det bli en ny uppgörelse, blir det inte det så löper bygget på, enligt Stefan Löfven i ABC.

Uttalandena före valet var glasklara. Å ena sidan (MP) som skulle stoppa Förbifarten. På den diametralt motsatta sidan , (S), som pekade på att Förbifarten var beslutad, spaden var satt i marken, bygget skulle fullföljas. Det var uttalanden som gjordes under press. Misstanken om att S skulle förhandla bort Förbifarten låg på bordet. Men Förbifarten var lackmusprovet för S trovärdighet inför väljarna i Stockholmsregionen: var (S) pålitliga som en av regionens tillväxtpartier? (S) framhärdade i att de skulle bygga Förbifarten.

Den uppenbara tolkningen nu efter uppgörelsen är att Staten är beredd att skjuta till mer pengar om det skulle behövas. Men här lurar ett antal frågetecken som kan användas för yttrerligare ”långbänkar” och kanske t o m totalstopp för projektet. När politiska storprojekt ska genomföras kan ibland de mest underliga svepskäl användas för att sätta käppar i hjulet för tidigare överenskommelser. Antingen är det nu mer statliga pengar som ska fram för att delar av trängselskatten ska användas till kollektivtrafik, eller också är det preludierna till det ultimata sveket av Stockholmarna vi nu ser spelas upp.

Turerna kring den blivande regeringens energibesked var intressanta. (MP) ansåg att överenskommelsen innebar att ett antal kärnkraftverk skulle stängas under mandatperioden, en tolkning som inte alls delades av S. På denna stabila bas bjuder den blivande regeringen in Alliansen till överläggningar om en långsiktig energipolitik. Jag rekommenderar starkt en läsning av Johannes Åhmans kolumn i DN om att Åsa Romson (MP) inte klarade politikens marschmallow-test.

Idag röstar Riksdagen om Stefan Löfven som statsminister. Men med stigande ålder har jag konstaterat att fyra år går ganska fort, trots allt. Dock är vi några stycken som framfört att de käcka tillropen om att ”Nu börjar valrörelsen 2018!” bör anstå ett tag. Som någon sade: ”Vi kan väl i alla fall få fira jul först!”

Intressant?

(Foto: Melker Dahlstrand)

Det här är glädjande. En majoritet i riksdagens trafikutskott är för att snabbehandla en motion om att återstarta bygget av Förbifarten. S/MP-regeringens frysning till maj beräknas kosta 700 miljoner. Om Riksdagen i december röstar igenom detta utskottsinitiativ är regeringen mer eller mindre tvungen att avbryta frysningen och starta bygget. Detta skulle ge S råg i ryggen för att köra över MP och V. Kanske. Stockholmsregionen behöver Förbifarten. Oerhört mycket.

Den mest uppmuntrande skolnyheten på länge: grundskolor i Stockholms stad minskar skolket genom snabba SMS-meddelanden till föräldrarna. När skolan nu utnyttjat modern datateknik för att låta föräldrarna ta ett större ansvar, då försöker sig S i Stadshuset på att rensa bort noteringarna om skolk i betygen. Varför? Nu visar det sig emellertid inte möjligt att radera ut denna viktiga information till föräldrarna. Hut går hem.

Detta är rätt förskräckligt.  Av ideologiska skäl ska den röd-grön-rosa majoriteten i Stockholms stad byta entreprenör på ett antal äldreboenden i bl a Högdalen, skriver Dagens Samhälle. Den privata entreprenören Vardaga kastas ut och kommunen ska ta över. Resultaten från Vardagas tid vid äldreboendet är mycket bra. Det spelar mindre roll. ”Experimentet med ideologiskt drivna privatiseringar och vinstjakt upphör. Tvånget att konkurrensutsätta äldreboenden tas bort”, skriver S/MP/V/Fi-majoriteten. Stadsdelsförvaltningen markerar tydligt att driften lett till kvalitetsförbättringar. Vardagas personal vädjar: ”Om man verkligen värnar de boendes bästa vore det bra med en dialog”, säger verksamhetschefen Linda Wetterberg. V:s äldreborgarråd benämner företaget ”Vård-aga”. Så ser ideologisk besatthet ut i verkligheten.

Intressant?

(www.fotolia.com)

PISA-studien för 2012 har kommit. För svensk  del är den största nyheten att svenska elever tappar i matte-kunskaper. Den nedåtgående trenden fortsätter.

Nu jagar media syndabockar. Man ska komma ihåg att de niondeklassare vars kunskaper mättes 2012 började grundskolan 2003.  Jag tror inte det handlar om en nördig diskussion om huruvida staten eller kommunerna ska bära huvudmannaskapet. Att påstå att det fria skolvalet är orsaken är förstås en alltför lågt hängande frukt för att vänstersidan ska kunna gå förbi. En ökad valfrihet för eleverna skulle alltså vara huvudorsaken till sämre skolresultat. Hade det blivit bättre med en fortsatt rigiditet där eleverna alltid var hänvisade till den skola som låg närmast, oaktat inriktning? Ack nej!

Jag tycker dock att man ska betrakta frågan ur ett längre perspektiv. Eftersom jag själv fuskat i yrket, för ganska många år sedan men dock i mycket färskt minne, har en del intryck etsat sig fast.

Matematik är nog det skolämnet som ställer högst krav på motivation och tålamod hos eleverna. När energin går åt till annat och skoltröttheten sätter in, då ställs det stora krav på högstadielärare i synnerhet. Det gäller att hitta den rätta kombinationen av pedagogisk insikt om bråk och procentandelar, parat med lagom övning och nyskapande rön om spännande, naturligt, laborativ matematik. Allt detta kan inte ske på högstadiet. Grunderna i de fyra räknesätten måste finnas på plats tidigare.

Men ansvaret vilar inte bara på elever, lärare och skolledning, utan också på hemmet. Att tonåringen klarar de fyra räknesätten måste vara en hjärtefråga i vardagen för mamma och pappa, som inte enbart kan överlåtas till skolan. Matteläxan är en köksbordsfråga.

Att eleverna känner stödet från hemmet är ett sätt att öka motivationen.  Att samma elever får en tydlig information om hur matten och de andra skolämnena utvecklas är avgörande. En av de mest påträngande erfarenheterna från mina lärarår var att elever – på den tiden – kunde gå åtta av nio grundskoleår utan att få betyg. ”Efter åtta år är man underkänd”, var en uppgiven replik från en elev som uppenbarligen inte fått rättvisande information under större delen av sin skoltid. Nu ges betyg tidigare, vilket är en nödvändighet som tog alltför lång tid att förverkliga.

Att återupprätta de svenska elevernas mattekunskaper handlar naturligtvis  om en utvecklad pedagogik med lärare som trivs och får positiv bekräftelse för sitt arbete. Men motivationen för den enskilde eleven är den viktigaste tråden att nysta i.

Intressant?

Nytorpsskolans rektor Micael Pettersson och undertecknad. (Foto: Agneta Jordaan)

Det är inte varje dag man möts av applåder. Men omkring 300 elever i Nytorpsshallen välkomnade en liten delegation från kommunen med hjärtligt bifall nu på fredagsförmiddagen. Nytorpsskolan i Rönninge har varit särskilt duktiga på att spara energi. Genom effektiv vädring, bättre styr- och reglerutrustning, noggrannhet med elapparater m m har de lyckats spara mellan 50 000 och 60 000 kWh under en period. Det bör motsvara den årliga energiförbrukningen i två villor. Tack för en trevlig stund och bra jobbat!

Intressant?

(www.fotolia.com)

Salem har gått i spetsen för att svenska kommuner ska kunna använda molntjänster via Google Apps. Det har varit en lång dragkamp med Datainspektionen där kommunen lagt ned stor möda på att finna avtalslösningar och argument för dessa lösningar. För Salem har det inneburit väsentligt lägre driftskostnader för vår administration och stora förenklingar för användarna. Google Apps är ett bra verktyg inte minst för våra elever. Nu går vi vidare och utrustar eleverna med Chromebook-datorer som är väldigt behändiga och specialanpassade för att använda i ”molnmiljö”. All IT-utbyggnad och elevernas och lärarnas egna ”smartphones” har frestat på de trådlösa nätverken i skolorna. Dessa har nu uppgraderats. Det yttersta syftet med IT-utbyggnaden är naturligtvis att göra skolarbetet enklare, roligare och underlätta för eleverna att fortsätta att nå bra resultat.

Läs mer här.

Intressant?